Livsmedelsförädlarens resa mot kontrollerade ESG-risker

En större livsmedelsförädlare med produktion i flera länder stod inför ökade krav från dagligvaruhandeln, konsumenter och myndigheter. Frågor om klimatpåverkan, djurvälfärd, arbetsvillkor och matsäkerhet blev allt mer centrala i kunddialogerna. Företaget hade länge arbetat med kvalitet och livsmedelssäkerhet, men saknade en samlad bild av sina miljömässiga och sociala risker. Ledningen efterfrågade en strukturerad översyn för att förstå var de största riskerna fanns och hur de kunde hanteras. Radners team fick i uppdrag att genomföra en omfattande analys av ESG-risker i verksamheten.

Uppdraget inleddes med en nulägesanalys där befintliga styrdokument, certifieringar och revisioner kartlades. Radners team gick igenom kvalitetsmanualer, miljöledningssystem, leverantörskrav och interna rutiner. Det blev tydligt att företaget hade starka processer för vissa områden, särskilt livsmedelssäkerhet, men att andra ESG-dimensioner var mindre utvecklade. Exempelvis fanns begränsad systematik kring sociala risker i råvaruledet och kring indirekta klimatutsläpp.

För att skapa en helhetsbild definierades först vilka delar av värdekedjan som skulle omfattas. Radners team och företaget kom överens om att inkludera råvaruinköp, transport, produktion, förpackning och distribution. Dessutom skulle relationen till lantbrukare, underleverantörer och logistikpartners analyseras. Genom att ta ett brett grepp kunde risker identifieras både uppströms och nedströms i kedjan. Detta var viktigt eftersom många ESG-risker i livsmedelssektorn uppstår utanför den egna fabriksporten.

En central del av arbetet var att förstå råvaruflödena i detalj. Radners team analyserade vilka råvaror som stod för störst volym och värde, samt från vilka regioner de kom. Genom att kombinera denna information med externa riskindex för miljö och sociala förhållanden kunde en första riskprofil tas fram. Vissa råvaror från områden med vattenbrist, avskogning eller svaga arbetsrättsliga skydd pekades ut som särskilt känsliga. Detta gav en tydlig signal om var fördjupad analys behövdes.

På den miljömässiga sidan fokuserade analysen på klimatpåverkan, vattenanvändning, markanvändning och avfall. Radners team granskade energiförbrukning och utsläpp i produktionsanläggningarna, men också hur råvaruproduktionen bidrog till den totala klimatprofilen. Det blev tydligt att en stor del av klimatpåverkan låg i primärproduktionen, långt från förädlingsanläggningarna. Detta innebar att riskhanteringen behövde omfatta samarbeten med leverantörer och lantbrukare, inte bara interna effektiviseringar.

Den sociala riskanalysen omfattade arbetsvillkor i fabrikerna, relationer till säsongsarbetare, djurvälfärd och mänskliga rättigheter i leverantörsledet. Radners team analyserade olycksstatistik, personalomsättning, resultat från medarbetarundersökningar och externa revisioner. Det framkom att arbetsmiljön generellt var god, men att vissa säsongsintensiva perioder innebar högre belastning och ökad risk för incidenter. Dessutom identifierades brister i transparens kring arbetsvillkor hos vissa underleverantörer.

För att strukturera insikterna genomfördes en väsentlighetsbedömning av ESG-risker tillsammans med nyckelpersoner från inköp, produktion, kvalitet, HR och hållbarhet. Radners team ledde workshops där risker identifierades, diskuterades och prioriterades. Deltagarna fick väga in både sannolikhet, konsekvens och intressenternas förväntningar. Resultatet blev en tydlig rangordning där klimatpåverkan, djurvälfärd, arbetsvillkor i leverantörsledet och matsäkerhet hamnade högst.

Nästa steg var att fördjupa analysen inom de prioriterade områdena. På klimatsidan tog Radners team fram en mer detaljerad bild av utsläppen längs värdekedjan, inklusive indirekta utsläpp från råvaruproduktion och transporter. Detta gjorde det möjligt att identifiera vilka produktkategorier som stod för störst klimatrelaterad risk. På djurvälfärdssidan analyserades skillnader mellan olika leverantörer, produktionssystem och certifieringar. Här framkom att vissa leverantörer låg långt fram, medan andra hade en mer grundläggande nivå.

På den sociala sidan fördjupades analysen av arbetsvillkor i leverantörsledet. Radners team granskade uppförandekoder, revisionsrapporter och tredjepartsbedömningar för utvalda högriskleverantörer. I vissa fall genomfördes kompletterande intervjuer med lokala aktörer för att få en mer nyanserad bild. Analysen visade att riskerna varierade kraftigt mellan olika regioner och råvaror. Detta bekräftade behovet av en mer riskbaserad strategi för leverantörsuppföljning.

En viktig del av uppdraget var att koppla ESG-riskerna till affärskritiska aspekter som leveranssäkerhet, varumärke och kundrelationer. Radners team tog fram scenarier som visade hur torka, sjukdomsutbrott eller skandaler kring djurvälfärd skulle kunna påverka verksamheten. Genom att kvantifiera potentiella produktionsbortfall, ökade inköpskostnader och förlorade kundkontrakt blev det tydligt hur allvarliga konsekvenserna kunde bli. Detta underlättade dialogen med ledning och styrelse kring prioriteringar.

För att omsätta analysen av miljömässiga och sociala risker i praktisk styrning utvecklades en ny riskramverk för ESG-frågor. Radners team hjälpte till att definiera roller, ansvar och beslutsvägar. Varje prioriterat riskområde fick en ansvarig funktion och tydliga mål. Dessutom integrerades ESG-risker i företagets övergripande riskregister, så att de kunde följas upp på samma sätt som finansiella och operativa risker. Detta markerade en viktig förskjutning i hur risker betraktades.

En konkret åtgärd var att införa en mer strukturerad process för leverantörsbedömning och uppföljning. Radners team tog fram kriterier och verktyg för att bedöma leverantörers ESG-prestanda, med särskilt fokus på högriskråvaror. Leverantörer delades in i olika riskkategorier, vilket styrde hur ofta och hur djupt de skulle följas upp. I vissa fall innebar detta krav på förbättringsplaner, i andra fall beslut om att fasa ut samarbeten om förändring inte var möjlig.

På produktionssidan identifierades möjligheter att minska miljörisker genom energieffektivisering, bättre vattenhantering och minskat svinn. Radners team prioriterade åtgärder utifrån både riskreduktion och ekonomisk lönsamhet. I en av anläggningarna genomfördes en pilot där nya processparametrar testades för att minska energiåtgången utan att påverka produktkvaliteten. Resultaten visade på betydande besparingar, vilket motiverade en bredare utrullning.

För att stärka den interna förankringen av ESG-riskarbetet utvecklades utbildningar och kommunikationsinsatser. Radners team stödde HR och hållbarhetsfunktionen i att ta fram material som förklarade varför vissa förändringar genomfördes. Medarbetare i inköp, produktion och logistik fick konkreta exempel på hur deras beslut påverkade miljömässiga och sociala risker. Detta bidrog till att skapa en gemensam förståelse och ett större engagemang.

Relationen till kunderna, framför allt stora dagligvarukedjor, påverkades också positivt av den genomförda risköversynen. Radners team hjälpte företaget att presentera sin analys av ESG-risker i kunddialoger och upphandlingar. Genom att visa en tydlig struktur, prioriteringar och åtgärder uppfattades företaget som mer professionellt och långsiktigt. Flera kunder uttryckte uppskattning för transparensen kring både styrkor och kvarstående utmaningar.

Efter två år kunde flera konkreta effekter av arbetet konstateras. Klimatintensiteten per producerad enhet hade minskat, delvis genom effektiviseringar och delvis genom förändrade råvaruval. Andelen leverantörer med dokumenterad uppföljning av arbetsvillkor och djurvälfärd hade ökat markant. Antalet incidenter kopplade till arbetsmiljö i de egna anläggningarna hade minskat, särskilt under säsongstoppar. Dessa resultat stärkte både varumärket och relationerna till nyckelintressenter.

På strategisk nivå gav analysen av miljömässiga och sociala risker ett bättre underlag för beslut om produktutveckling och marknadssatsningar. Radners team hade visat hur vissa produktkategorier bar en högre ESG-riskprofil och därmed krävde särskild hantering. Detta påverkade vilka produkter som prioriterades i innovation och marknadsföring. Företaget kunde tydligare positionera sig med produkter som kombinerade smak, kvalitet och ansvarstagande.

För livsmedelsförädlaren innebar översynen av ESG-risker en förflyttning från reaktivt till proaktivt arbete. I stället för att enbart svara på kundkrav och incidenter kunde företaget nu själv styra sin utveckling utifrån en genomarbetad riskbild. Radners team bidrog med metodik, struktur och analys som gjorde komplexa samband begripliga. Genom att integrera analysen av miljömässiga och sociala risker i kärnverksamheten skapades en mer robust, konkurrenskraftig och framtidssäker affärsmodell.