Ett medelstort tillverkningsföretag med internationella kunder stod inför ett avgörande skede. Bolaget hade vuxit snabbt genom exportaffärer och planerade nu att ta in externt kapital. Samtidigt byggde den finansiella rapporteringen fortfarande på äldre rutiner, lokala tolkningar och manuella kalkylark. Ledningen insåg att en strukturerad bedömning av överensstämmelse med gällande redovisningsstandarder var nödvändig för att kunna möta kraven från banker och potentiella investerare.
Styrelsen efterfrågade en tydlig bild av hur väl rapporteringen följde både nationella regler och relevanta IFRS‑principer. Flera intressenter hade redan ställt frågor om intäktsredovisning, lagervärdering och hantering av leasingavtal. Osäkerheten kring dessa områden skapade risk för felaktiga beslut, både internt och externt. För att minska den risken engagerades Radners team för att genomföra en systematisk genomlysning av redovisningen.
Uppdraget inleddes med en förstudie där Radners team kartlade bolagets affärsmodell, produktionsflöden och viktigaste intäktsströmmar. Fokus låg på hur transaktioner faktiskt uppstod i verksamheten, inte bara på hur de bokfördes. Genom intervjuer med ekonomiavdelningen, produktionschefer och säljledning skapades en helhetsbild av nuläget. Denna fas gjorde det möjligt att identifiera var i processen de största redovisningsriskerna sannolikt fanns.
När nuläget var beskrivet genomfördes en detaljerad jämförelse mellan befintlig praxis och kraven i relevanta standarder. Radners team analyserade policydokument, kontoplan, bokslutsbilagor och noter från de senaste tre åren. Särskild uppmärksamhet ägnades åt områden där tolkningarna ofta varierar, såsom intäktsredovisning enligt IFRS 15, lager och produktionskostnader. Genom denna jämförelse kunde konkreta avvikelser och tolkningsrisker dokumenteras.
En central fråga gällde hur intäkter från långsiktiga leveransavtal redovisades. Företaget hade historiskt redovisat intäkter vid leverans av färdiga produkter, trots att avtalen innehöll servicekomponenter och garantiåtaganden. Radners team bedömde om dessa avtal borde delas upp i flera prestationsåtaganden och om intäkterna borde periodiseras över tid. Analysen visade att nuvarande metod riskerade att övervärdera intäkter i början av avtalsperioden.
Lagervärderingen var ett annat kritiskt område. Bolaget använde en förenklad standardkostnadsmodell som inte uppdaterats på flera år. Detta skapade skillnader mellan bokfört värde och verklig produktionskostnad. Radners team granskade kalkylmodeller, genomförde stickprov på materialpriser och analyserade hur omkostnader fördelades. Resultatet visade att lagret i vissa perioder var övervärderat, vilket påverkade både bruttomarginal och eget kapital.
Även leasingavtal för maskiner och produktionsutrustning krävde fördjupad analys. Företaget hade tidigare klassificerat de flesta avtal som operationella, vilket innebar att de inte redovisades i balansräkningen. Med införandet av IFRS 16 behövde denna praxis omprövas. Radners team gick igenom avtalsvillkor, löptider, förlängningsoptioner och restvärdesgarantier. Genom denna genomgång identifierades flera avtal som borde redovisas som leasingtillgångar och leasingskulder.
När de viktigaste avvikelserna var kartlagda tog Radners team fram en prioriterad åtgärdsplan. Planen delades upp i kortsiktiga korrigeringar, medellånga processförbättringar och långsiktiga förändringar i redovisningsprinciper. För varje åtgärd angavs ansvarig funktion, tidsram och förväntad effekt på nyckeltal. Ledningen fick därmed ett konkret underlag för beslut om resursfördelning och tidsplan för omställningen.
En viktig del av uppdraget var att översätta tekniska redovisningskrav till praktiska arbetsrutiner. Radners team arbetade tillsammans med ekonomiavdelningen för att uppdatera instruktioner för bokslutsarbete, avstämningar och dokumentation. Nya mallar för intäktsavtal, lageravstämningar och leasingregister togs fram. Dessa mallar gjorde det enklare för medarbetarna att konsekvent tillämpa de uppdaterade principerna.
För att säkerställa hållbar förändring genomfördes riktade utbildningar för olika målgrupper. Ekonomer fick fördjupning i relevanta IFRS‑standarder, medan produktions- och säljchefer utbildades i hur deras beslut påverkar den finansiella rapporteringen. Radners team använde konkreta exempel från företagets egen verksamhet, vilket ökade förståelsen och engagemanget. Utbildningarna bidrog till att skapa en gemensam syn på vikten av korrekt redovisning.
Under genomförandet uppstod flera praktiska frågor kring historiska jämförelsetal. Ledningen behövde ta ställning till om tidigare år skulle omräknas eller om förändringarna skulle redovisas framåtriktat. Radners team tog fram konsekvensanalyser för båda alternativen, inklusive effekter på soliditet, räntetäckningsgrad och lånevillkor. Detta gjorde det möjligt för styrelsen att välja en strategi som både uppfyllde regelverken och var kommunikativt hanterbar gentemot externa intressenter.
En särskild utmaning var att balansera behovet av transparens mot risken för att skapa oro hos kreditgivare. Radners team stödde ledningen i att formulera en tydlig redogörelse för förändringarna i årsredovisningen. Fokus låg på att förklara att justeringarna inte berodde på nya affärsrisker, utan på en mer korrekt tillämpning av standarder. Denna kommunikation bidrog till att stärka förtroendet snarare än att underminera det.
När de första rapporterna enligt den uppdaterade redovisningsmodellen publicerades kunde flera positiva effekter observeras. Investerare och banker upplevde rapporterna som mer jämförbara med andra bolag i branschen. Analytiker uppskattade den förbättrade notinformationen kring intäkter, lager och leasing. Interna beslutsfattare fick en mer realistisk bild av lönsamheten per produktlinje, vilket underlättade prioriteringar i produktion och försäljning.
Ekonomiavdelningen rapporterade också om effektiviseringsvinster. Tydligare rutiner och bättre dokumentation minskade behovet av ad hoc‑förklaringar vid varje bokslut. Radners team hade tillsammans med bolaget infört en struktur för kontinuerlig redovisningsövervakning, vilket gjorde det möjligt att upptäcka avvikelser tidigt. Detta reducerade stressen i bokslutsprocessen och frigjorde tid för analys istället för felsökning.
På strategisk nivå gav den genomförda bedömningen av överensstämmelse med redovisningsstandarder ett starkare underlag för framtida expansion. Ledningen kunde med större säkerhet diskutera förvärv, investeringar i ny utrustning och inträde på nya marknader. Den förbättrade finansiella transparensen gjorde det lättare att förhandla om finansiering på fördelaktiga villkor. Samtidigt ökade styrelsens tilltro till att risker kopplade till redovisning var under kontroll.
För tillverkningsföretaget blev arbetet med redovisningsefterlevnad inte en engångsinsats, utan en integrerad del av styrningen. Radners team hjälpte till att etablera en återkommande process för uppföljning av nya standarder och tolkningar. Genom att knyta denna process till budget- och prognosarbete säkerställdes att redovisningsfrågor beaktades tidigt i beslutsprocesserna. Detta minskade risken för överraskningar i boksluten.
Slutresultatet var en mer robust, transparent och framtidssäker finansiell rapportering. Företaget kunde genomföra sin kapitalanskaffning med gott stöd från både befintliga och nya finansiärer. Den genomförda bedömningen av överensstämmelse med redovisningsstandarder hade inte bara reducerat regelefterlevnadsrisker, utan också skapat konkret affärsnytta. Tillverkningsbolaget stod därmed bättre rustat för fortsatt tillväxt på en konkurrensutsatt internationell marknad.
