Ett snabbväxande techbolag med kontor i flera europeiska städer hade länge fokuserat på skalbarhet, innovation och talangattraktion. Kontoren var moderna, öppna och välutrustade, men klimatpåverkan från lokaler, resor och IT-infrastruktur hade aldrig analyserats systematiskt. När investerare började efterfråga tydliga klimatmål och rapportering insåg ledningen att hantering av CO₂-utsläpp och minskning av koldioxidavtryck behövde bli en strategisk fråga. Radners team fick i uppdrag att skapa en helhetslösning för hela kontorsportföljen.
Det första steget var att förstå hur utsläppen faktiskt såg ut. Techbolaget hade en relativt liten direkt klimatpåverkan från egna anläggningar, men betydande indirekta utsläpp kopplade till köpt el, värme, tjänsteresor och molntjänster. Radners team samlade in data från hyreskontrakt, energifakturor, resebokningssystem och IT-leverantörer. Informationen var fragmenterad och saknade enhetlig struktur, vilket gjorde det svårt för bolaget att själva skapa en tydlig bild. Genom att bygga en gemensam datamodell kunde utsläppen fördelas per kontor, per medarbetare och per funktion.
Analysen visade att tre områden stod för huvuddelen av koldioxidavtrycket: energianvändning i kontoren, tjänsteresor och molninfrastruktur. Radners team föreslog därför att arbetet skulle delas upp i tre parallella spår. Varje spår fick en tydlig målbild, ansvarig person i organisationen och en uppsättning nyckeltal. På så sätt kunde förändringen drivas effektivt utan att belasta enskilda team med alltför många initiativ samtidigt. Ledningen fick samtidigt en överskådlig struktur för uppföljning.
Kontorsspåret började med en genomgång av alla hyresavtal. Många av avtalen saknade tydliga regler kring energidata, energieffektivisering och förnybar energi. Radners team tog fram en mall för gröna hyresavtal där krav på mätning, rapportering och förbättringar av energiprestanda ingick. Vid omförhandlingar och nya etableringar användes denna mall som utgångspunkt. Detta gav bolaget bättre kontroll över energifrågorna, trots att lokalerna ägdes av externa fastighetsägare.
Parallellt genomfördes en teknisk analys av energianvändningen i de största kontoren. Ventilation, belysning, IT-utrustning och komfortkyla stod för en stor del av förbrukningen. Radners team arbetade tillsammans med fastighetsägare och lokala driftteam för att optimera drifttider, temperaturinställningar och belysningsstyrning. Genom att justera systemens drift mot faktisk beläggning kunde energianvändningen minskas utan att arbetsmiljön försämrades. I vissa kontor installerades sensorer för närvarostyrning, vilket ytterligare förbättrade precisionen.
En viktig del av kontorsspåret var att säkerställa att den el som användes var så klimatvänlig som möjligt. Radners team analyserade möjligheterna att gå över till förnybara elavtal i de olika länder där bolaget hade kontor. I vissa fall kunde detta lösas direkt genom byte av elleverantör, i andra fall krävdes dialog med fastighetsägaren. Där det var möjligt rekommenderades även långsiktiga avtal kopplade till specifika förnybara projekt, vilket gav både klimatnytta och en tydlig berättelse till medarbetare och investerare.
Tjänsteresespåret tog sin utgångspunkt i bolagets kultur. Resor var en viktig del av verksamheten, både för kundmöten och interna träffar. Radners team analyserade resehistorik, val av färdmedel och syfte med resorna. Det visade sig att en stor del av utsläppen kom från ett begränsat antal långdistansflygningar. Genom att ta fram riktlinjer för när resor var motiverade, och när digitala möten kunde ersätta fysiska, skapades en ny norm. Samtidigt infördes incitament för att välja tåg framför flyg på vissa sträckor, där restiden var konkurrenskraftig.
För att göra förändringen konkret utvecklades ett digitalt verktyg där medarbetare kunde se utsläppen för olika resealternativ redan vid bokning. Radners team definierade utsläppsfaktorer och integrerade dem i befintligt bokningssystem. På så sätt blev klimatpåverkan en synlig parameter vid varje resebeslut. Ledningen kunde följa utvecklingen över tid och se hur andelen resor med lägre utsläpp ökade. Samtidigt säkerställdes att affärskritiska möten fortfarande kunde genomföras på ett effektivt sätt.
Molninfrastrukturspåret var mer tekniskt komplext. Techbolaget använde flera olika molnleverantörer och hade en snabbt växande datamängd. Radners team kartlade vilka datacenter som användes, vilka energikällor som låg bakom och hur belastningen fördelades. I dialog med IT-organisationen identifierades möjligheter att konsolidera tjänster, välja datacenter med bättre klimatprestanda och optimera kod och arkitektur för lägre resursanvändning. Detta arbete krävde nära samarbete mellan klimatexperter och utvecklingsteam.
En central insikt var att effektiv kod och smart arkitektur inte bara minskade kostnader och svarstider, utan också utsläpp. Radners team hjälpte till att ta fram riktlinjer för energieffektiv mjukvarudesign, som integrerades i bolagets utvecklingsprocesser. Kodgranskningar inkluderade nu även frågor om resursanvändning. På så sätt blev klimatperspektivet en del av den tekniska excellensen, snarare än ett separat krav.
För att knyta ihop de tre spåren etablerades en gemensam klimatdashboard. Radners team definierade vilka nyckeltal som skulle följas, hur ofta de skulle uppdateras och vem som ansvarade för datakvalitet. Dashboards visade utsläpp per kontor, per medarbetare och per affärsenhet, samt utvecklingen över tid. Ledningen kunde snabbt se effekten av genomförda åtgärder och identifiera var ytterligare insatser behövdes. Transparensen skapade också en sund intern konkurrens mellan kontoren.
Kommunikation och kulturförändring var avgörande för att lyckas. Techbolaget hade en stark identitet kring innovation och snabbhet, men klimatfrågan riskerade att uppfattas som bromsande. Radners team arbetade därför med att rama in omställningen som en möjlighet till innovation och differentiering. Medarbetare uppmuntrades att komma med egna idéer för att minska utsläppen i vardagen, från smartare användning av mötesrum till bättre hantering av utrustning. De bästa förslagen lyftes fram och implementerades brett.
Efter den första 18-månadersperioden genomfördes en omfattande utvärdering. Utsläppen per medarbetare hade minskat tydligt, samtidigt som bolaget fortsatt att växa. Energiförbrukningen i kontoren var lägre, andelen förnybar el högre och tjänsteresorna mer genomtänkta. Molninfrastrukturen hade optimerats, vilket gav både kostnadsbesparingar och lägre klimatpåverkan. Radners team dokumenterade resultaten och säkerställde att de kunde rapporteras enligt etablerade standarder, något som uppskattades av både investerare och större företagskunder.
På längre sikt blev arbetet med hantering av CO₂-utsläpp och minskning av koldioxidavtryck en del av bolagets varumärke som arbetsgivare. Talanger som värderade hållbarhet högt såg positivt på att företaget tog ansvar för sin klimatpåverkan. Kontorsmiljöerna upplevdes som mer genomtänkta, med bättre balans mellan komfort och resurseffektivitet. Genom att kombinera teknisk kompetens, datadriven analys och tydlig styrning visade Radners team hur en tech-kontorsportfölj kan avkarboniseras utan att kompromissa med flexibilitet och innovationskraft.
